I fredags ringde Robban mig från jobbet, ”Chewie har gjort illa tassen, det blöder inte (bara lite ljusrosa i början) och han haltar inte men vi bör nog kolla på det när jag kommer hem”… Väl hemma undersöker vi hunden som är livrädd om sina tassar (hanteringsträningen har dock gett jätteresultat, även om det är en bra bit kvar) – på höger lilltå är klokapseln borta och bara pulpan är där… Skitkul…

På kvällen tröttnar jag på att vara så långhårig och vänta på min frisörtid så (enligt Robban) kom jag på den briljanta idén att han kan väl raka mig. Marlon sken upp och jag lär ha sagt att han kan väl börja. Jag minns det dock som att allt detta var Robbans idé. I vart fall så sätter jag mig på pallen, helt lugn, Marlon kör in trimmern i nacken på mig och kör runt ungefär som en kille i moppeåldern kör runt i cirklar för att impa. Ja ni fattar… ”Ojojoj, stopp Marlon”, ropar Robban och jag kände att det var bra nära att det längre håret rök… Sen tar det ett par timmar att försöka trimma till och fixa så att det blir någorlunda jämt – jag är ju inte rakad rakt av utan frisören har klippt/rakat i olika längder för att håret ska falla fint i olika frisyrer och att mitt rätt platta bakhuvud ska se lite rundare ut etc… Robban fattar inte hur jag kunde vara så lugn hela tiden, han trodde det var för att jag ska ha håret utsläppt men jag har det ju alltid uppsatt. Själv känner jag mest, jaja, det är bara hår, det växer ut igen. I vart fall så är jag korthårig nu.

Före

Precis när han sätter igång

Före

Efter
Här har jag den superviktiga uppgiften att hjälpa sonen upp på lekstugetaket då han skulle flytta dit om jag förstod allt rätt, han var lite irriterad i morse…
I bakgrunden ser ni våra vackra odlingar med brännässlor och annat ogräs.

Robban skulle iväg på dragracing med några kompisar men vaknade med enrom huvudvärk så det fick ställas in… Efter en mycket lugn morgon åkte vi på förmiddagen  till skogen. Väl där ville Marlon träna sök med Axxa. ”Aha, hur vill du göra då?”, frågade jag. Varpå han talade om precis hur han ville ha det, vilka kommandon han skulle använda etcetera och avslutade med ”jag ska träna henne själv, pappa får gömma sig och du får bara ha koll på Chewie!”. Okej, bara att gilla läget.

Tungan rätt mun! Tjuuuuvstart!

Liiite väl svårt för Chewie att träna passivitet men vad 17, vi körde. Band upp Chewie och så körde Marlon igång. Det vart ett par tjuvstarter, Axxa hör ju inte när man säger stanna och det gäller att ha tydliga och bestämda handtecken! Första skicket for Chewie upp och skällde men då sa jag till, andra låg han bra även om det var lite pip – dock inga skall.

Filmade på sonens begäran och kolla in filmerna i länkarna nedan! Rätt kommandon, dirigeringshanden och allt! Stolt mamma!

Marlons första skick med Axxa och Marlons och Axxas andra skick

På eftermiddagen skulle Marlon på kalas och då tänkte vi åka iväg till Bullandö för lunch och glass – sonen ville dock inte bli lämnad och tiden rann iväg… Maria, mamma till Marlons kompis Viktor, erbjöd sig att ta med Marlon hem så slapp vi stressa. Härligt!
Vi åkte ut och passerade Nora gård  och hade 10 minuter till godo innan de stängde! Dit har vi varit på väg i flera år, men de har öppen ca 10-15 på lördagar under säsong, hur många lediga lördagar har man då som man bara är hemma och dessutom kommer ihåg att man ska dit? I vart fall svängde vi in och wow, hit kommer vi åka fler gånger! Så  mycket hemmagjorda sylter, marmelader, saft med mera och lokalproducerad rapsolja mm mm.

Bilden är ärligt ”stulen” från Nora Gårds facebooksida

Efter det fortsatte vi ut mot Bullandö där vi tänkt äta i lugn och ro i solskenet på bryggan och njuta av egentid och lugn samtidigt som hundarna får lite lagom socialträning och aktivering med tanke på Chewies klo. När vi kommer dit är det helikopterturer, parkeringsvakter, speakers, hoppborgar, underhållning och det kryllar av människor och hundar! Det är Bullandö marinas 50-års firande! Det visste vi om men hade glömt… Så mycket för den lugna stunden! haha, tog med oss våra grillade mackor och gick en bit bort och åt, egentid fick vi och social- och miljöträning x10 fick hundarna!

I väntan på mackorna får vi lyssna på allsång och skräniga högtalare…

Ikväll skulle vi varit själva då det var Marlons tur att sova hos farmor (Jennifer som där igår) men när vi skulle lämna honom bestämdes att J skulle stanna kvar. En kväll för oss själva, tänkte vi! Men ungefär en halvtimme senare ringde farmor, Marlon hade hemlängtan… Tur vi fick vår lunch i vart fall.

Imorgon har vi ”relations-/samarbetslydnad” för Lena igen. Vet inte riktigt vad jag ska kalla det för, men Chewie och jag tar privatlektioner för att få hjälp med vissa saker, till exempel uppkopplingsträningen och annat.

På återseende!